Har hoten mot Moldavien ökat?

Ämne:
Har hoten mot Moldavien ökat?

Datum:
2022-11-21

Plats:
ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Publikantal:
30 (snökaos minskade antagligen publikantalet)

Medverkande:
Anna Westerholm, departementsråd vid UD, OSCE-frågor; före detta ambassadör Östliga partnerskapet
Torgny Hinnemo, före detta Moskvakorrespondent för SvD och UD-sakkunnig om staterna i forna Sovjet
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet   
Debattledare:
Anders Mellbourn, ordförande OSSE-nätverket och journalist

Arrangörer:
ABF-Stockholm, OSSE-nätverket och Sällskapet för studier av Ryssland, Central & Östeuropa samt Centralasien

Sammanfattning:
Det militära hotet från Ryssland mot Moldavien är akut. Dagligen påminns befolkningen om kriget i Ukraina, bland annat med 100 00 flyktingar från landet.  Dessutom undergrävs Moldaviens statsbildning eftersom landet är beroende av rysk energi och där korruptionen är utbredd. Landet är kandidatland till EU och har många villkor att uppfylla för att kunna bli medlem. Under det svenska ordförandeskapet våren 2023 kommer situationen i Ukraina och Moldavien att prioriteras av Sverige. Men situationen kompliceras med den autonoma regionen Transnistrien på gränsen mot Ryssland.

Jacob Hedenskog underströk Rysslands starka intressen att på något sätt inkorporera Moldavien under ryskt ledarskap, antingen med en mjuk annektering men om det inte är möjligt med militära tvångsmedel.
Moldaviens befolkning genomlider nu en starkt ökande inflation, ständiga energikriser där landet är beroende av import av rysk gas och där övrig energi delvis är ägd av ryska intressen. Dessutom är landet skyldig det ryska Gazprom stora summor. Nationen är dessutom politiskt splittrad där stödet till Ryssland inte är försumbart.
 
Torgny Hinnemo förklarade att det finns starka etniska motsättningar i Moldavien som har historiska förklaringar. Under Sovjet-tiden utvecklades jordbruket och med det ett strakt agrarparti som vann val, men den utvecklade korruptionen har medfört ständiga maktskiften och med den en bristande stabilitet i landet. Oligarkerna utnyttjade de poliska partiernas dåliga ekonomi och smugglade ut miljarder ur landet och urholkade därmed ekonomin.
Det ska hållas lokala val 2023 och presidentval 2024. Det sittande presidenten Maia Sandu valdes 2020. Hon gick till val på att bygga starkare band med EU och bekämpa korruption.
 
Anna Westerholm sade att Moldavien är på väg mot EU men det fattiga landet har enorma problem framför allt inom energisektorn och där stora grupper av befolkningen kommer att få svårt att klara vintern med fyrdubblade gaspriser. 
Genom sociala medier, inte minst Tictoc, infiltrerar Ryssland med propaganda. Cirka 40% av befolkningen uppges tro att Rysslands angrepp mot Ukraina handlar om att skydda rysktalande.
Det finns en uppenbar risk att ryska intressen tar över i Moldavien.
Landets utmaning för att kunna bli medlem i EU är omfattande:
Ökad respekt för mänskliga rättigheter; fria medier, fortsatt arbete för jämställdhet och minskat könsrelaterat våld. Dessutom måste rättsväsendet och den offentliga förvaltningen reformeras, korruptionen minskas och arbetet mot ekonomisk brottslighet förstärkas.
Sverige kommer därför att uppmana EU att anlägga en mer säkerhetspolitisk strategi för samarbetet mellan EU och Moldavien.
Positivt är att civilsamhället i Moldavien håller på att utvecklas med en allt ökad kompetens.
 
Pär Trehörning
OSSE-Nätverket