Malin Emmoth:
Security Days 22-22 maj 2015: Dialog för att förhindra våldsam extremism
Rapport från OSCE Security days, 21-22 maj 2015.
Mer information, videoinspelningar och länkar hittar ni här: http://www.osce.org/event/securitydays2015
Building Bridges: Promoting Dialogue to Prevent Radicalization and Violent Extremism
På grund av SAS strejk hade jag inte möjlighet att närvara på kvällssejouren den 21 maj och rapporten täcker således endast panelsamtal och föreläsningar den 22 maj.
Dagen inleddes med att Lamberto Zannier, OSCE:s generalsekreterare, och Vuk Zugic, styrelseledamot i OSCE:s permanenta råd hälsade oss alla välkomna. De diskuterade skämtsamt likheterna mellan Security Days och Eurovision Song Contest, som gick av stapeln i Wien samtidigt och föreslog att de skulle anamma vårt tema.
Därefter höll Wolfgang Schüssel, Österrikes tidigare förbundskansler, en introduktionsföreläsning: “Building Bridges within Our Societies”. Han utgick från den dramatiska ökning han menade har skett vad gäller radikalisering, en radikalisering ofta med starka band till religiös övertygelse och Schüssel pekade ut det som vår tids nya svåra säkerhetshot, särskilt hemvändande islamister som stridit i Syrien, Nordafrika och för IS. För att motverka det här hotet måste vi enligt Schüssel ha starka preventiva åtgärder och arbeta mot marginalisering.
Schüssel knöt an till diskussionerna i EU om flyktingkatastrofen på Medelhavet och fördelningen av flyktingar medlemsländerna emellan. Då flyktingströmmarna i Europa är i nivå med andra världskriget och det finns 50 miljoner flyktingar i världen måste vi dels ha ett bättre fördelningssystem, dels en bättre integrationspolitik för att kunna motverka utanförskap och marginalisering som är den vanligast bakomliggande orsaken till att folk söker sig till extremistiska organisationer.
Hälften av alla flyktingar är barn och Wolfgang Schüssel menade att det är en förlorad, otrygg generation, då få har möjlighet att gå i skolan och få utbildning och därför blir ett enkelt mål för terroristgrupper och andra extremistorganisationer. I stora delar av världen sker också en enorm braindrain, när de intellektuella och utbildade flyr till väst. Här har vi också en viktig uppgift, att ta vara på flyktingars kompetens och således se dem som tillgångar in i våra samhällen.
Just utbildning var enligt Schüssel en av de viktigaste nycklarna för att bygga broar och motverka radikalisering, att få lära sig viktiga ämnen men också att samarbeta, acceptera varandras olikheter och de grundläggande värderingar som är så viktiga för ett fungerande samhälle. En annan viktig nyckel är den välkomstkultur som finns i de mottagande länderna, såsom att se människor som tillgångar och inte problem och förstå vilka fasor de kommer ifrån. Ingen flyr utan anledning!
Den tredje och sista nyckeln ansåg Schüssel var religionen och han anknöt till Muhammed-karikatyrerna och de konflikter de orsakade. Många av de upprörda muslimerna upplevde att de möttes av oförståelse när de kände sig kränkta och deras försök till samtal och dialog bemöttes med argument om yttrande- och tryckfrihet.
Om vi vill motverka extremism, måste vi här i det sekulariserade Väst förstå vikten av religion för de här människorna och bemöta den med respekt. Grundbudskapet i de flest religioner är fred och ett en del tolkar det annorlunda handlar om person och personlighetsdrag, inte om religiös övertygelse. Den religiösa tolkningen blir uttryck för andra känslor, att man känner sig hotad, maktlös, orolig.
In Schüssel berättade hur man i Österrike har gett möjligheter för muslimer att utbilda sig inom sin religion. De har rätt till ledighet under sina högtider etc. Man försöker helt enkelt hjälpa de europeiska muslimerna att bygga en Europeisk islam, anpassade både till islam och till vår europeiska kultur.
Wolfgang Schüssel avslutade med att betona vikten av tillit och förtroende i det här arbetet och därefter öppnades det upp för ett panelsamtal.
Session 1: Setting the scene: What are the root causes of radicalization and violent extremism that lead to terrorism?
Keneshbek Sainazarov, landschef för ”Search for Common Ground” i Kirgizistan menade att I hans del av världen finns det främst fyra grupper som blir extremister: religiöst övertygade, de som gör det för pengarna, de äventyrliga som letar äventyr och de som är ”Robin Hood-typen” och tror att de strider för de marginaliserade. Han poängterade också statens och föräldrarnas roll. Staten får inte bara fördömma och sätta upp hårda regler utan måste erbjuda andra möjligheter såsom bra integrationsmöjligheter för unga. Integrationen är också viktig för föräldrarna. Som ointegrerade, första generationens invandrare har de svårare att få respekt av sina barn.
Fatma Ceren Yazgan, säkerhetsansvarig, Turkiets utrikesdepartement ville lyfta frågan från att handla om religion och menade att även om både offren och förövarna är muslimer så handlar det om att FN inte har gjort tillräckligt för att motverka konflikterna i Mellanöstern. De har grott länge och väckt mycket känslor, det är fattigdom, olika starka ledare som drar. Sekterismen är inte orsaken till extremismen men används som bränsle och tyvärr funkar det. Radikaliseringen är lokal och vi måste arbeta med den lokala, personliga dynamik. Vi vet grunderna till problemen men responsen har hittills kommit försent.
Hon fick medhåll av Shaarik Zafar, Special Representative to Muslim Communities, U.S. Departement of State, som berättade om de fem kriterier som de arbetar med i USA. Du kan passa in under alla fem och inte bli radikal och du kan passa in under en och om du gör det tillräckligt stark kan du bli radikal. Men som arbetsmetod kan de ge en fingervisning även om det är jättesvårt att i förväg veta vem som kommer bli radikal och begå extremistiska handlingar.
De fem kriterierna:
1) Vad har jag för tankar, yttre och inre press, förväntningar?
2) Vilken grupp finns runt mig, familj, grupptryck?
3) Hur integrerad/alienerad är jag i samhället?
4) Är jag upprörd över något vad gäller utrikespolitik?
5) Är jag starkt engagerad i någon ideologi? Kan vara teologi men behöver inte vara det.
Zafar menade dock att det mest avgörande är de som finns runtomkring, familj, vänner, skola, den lokala communityn är lösningen. De känner sina ungdomar bäst och vet hur de ska hantera dem. Ungdomar letar svar och har de ingen vuxen som kan leda dem, letar de vidare på t.ex. internet och där kan de hitta negativa ledare. Många extremistiska grupper är väldigt aktiva på internet och vi måste bemöta det och föra kampen även på sociala medier! Även Zafar betonade vikten av att människor ska kunna ha multipla identiteter som definieras utan att exkludera någons religion eller etnicitet. Länder behöver nationella identiteter, det stärker landet och gemenskapen, men då måste de vara inkluderande. Att människor känner sig som medborgare och inte flyktingar eller migranter och får en nationell identitet motverkar extremism!
Även Hamid Boukrif, Director General of the Diplomatic and International Institute, Algeria, ville lyfta perspektivet från religionens roll. Han menade att alla religioner har haft våldsamma perioder och att det beror på dålig tolkning av skrifterna. Istället menade han att vi måste se tillbaka i historien, vad som gått fel t.ex. vid avkolonialisering och hur de auktoritära regimerna har verkat. Vi måste arbeta långsiktigt och vi måste se den senaste tidens händelser som en väckarklocka!
Mara Marinaki, Managing Director, Global and Multilateral Issues Department, European External Action Service, lyfte genderperspektivet och betonade kvinnors, fruars, systrars och mödrars roll i arbetet för att motverka extremism. Hon poängterade även internet och sociala mediers roll och vikten av att kampen förs även där så att inte extrema röster få stå oemotsagda. Just dialog såsom interreligiös dialog, förtroendeskapande dialog, dialog om jämställdhet och allas lika värde är också extremt viktigt.
Mohamed Lessir, Secretary General, United Nations Association of Tunisia, knöt an till Wolfgang Schüssels föredrag och ställde sig bakom det teorin om att utbildning och välkomstkultur är två viktiga aspekter för att komma till rätta med att unga människor söker sig till extremistiska organisationer. Så länge de extremistiska organisationerna får de unga att känna sig mer välkomna, uppskattade och betydelsefulla än vad samhället lyckas med kommer problemen att fortsätta. Precis som Mara Marinaki lyfte han fram dialogen och berättade om hur IRA-konflikten till stor del löstes med hjälp av dialog.
Session 2: How can education challenge misperceptions and biases, and counter violent radicalization?
Anna Triandafyillidou, Professor, European University Institute, New Med Network, var moderator för passet som handlade om den roll utbildning spelar.
Elisabeth Guigou, President, Anna Lindh Foundation, menade att utbildning spelar en viktig roll och att det är viktigt att utbildningen förstår sin kontext, så tillvida att vi måste utbilda om de universella värdena och ta avstånd från extremism utifrån en islamsk kontext om vi vill bekämpa islamsk extremism. Hon betonade även utbytet mellan Väst och Mellanöstern, att istället för en krock mellan civilisationerna arbeta för dialog och förståelse. Många av problemen vi möter i vår vardag är desamma oavsett var vi kommer ifrån och vi kan mötas och samtala om dessa, dela erfarenheter och idéer.
Guigou menade också att det är viktigt att lära ut religion på ett sunt sätt och att särskilt i Väst måste vi få ökad förståelse för religion och dess inverkan i människors liv medan det i andra delar av världen är viktigt att lära sig om andra religioner än sin egen. Vi måste också bli bättre på att anamma varandras kultur, lära varandras historia! Översätt arabiska böcker till västerländska språk och vice versa.
Astrid Thors, OSCE High Commissioner on National Minorities, höll med om att utbildning är nyckeln men inte bara utbildning i sig utan värdena som kommer med den. Hon lyfte fram Rinkebyskolan som ett exempel på hur utbildning bidragit till integration.
Thors betonade också att vi måste satsa på alla de barn som är på flykt, ge dem möjlighet till utbildning i flyktingläger etc, så inte extremistgrupperna hinner före. Att växa upp i ett flyktingläger utan några möjligheter kan föda en ilska och i kombination med okunskap blir det farligt.
Anders Levinsen, Executive Director, Cross Cultures, Denmark, menade att utbilning är en viktig del men att skolans roll som mötesplats är det allra viktigaste. Vi måste aktivera känslorna, föra människor tillsammans, skapa rum för dialog. Är man kompisar är det mindre risk att man börjar kriga mot varandra, trots olika religiös eller etnisk bakgrund.
Levinsen hade tidigare arbetat i forna Jugoslavien och att skapa mötesplatser för kommunikation, för att mötas och förstå varandra menade han hade varit det allra viktigaste där. Han startade därför fotbollsskolor som idag haft över 1 miljon barn i sin verksamhet och menade att idrotten md de värderingar och den kamratanda den ger också är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter.
Ingen är född extremist! Ofta handlar det om isolering/marginalisering. Därför är det viktigt att engagera hela samhället i brottsförebyggande åtgärder, skolan, fotbollsskolan, socialen, familjen. Det är nätverket som fångar upp när något går snett.
Maged Mosleh, Director of the Security and Strategic Organizations Department, Egyptian Ministry of Foreign Affairs, höll med de andra om utbildningens vikt och poängterade att det särskilt i Mellanöstern måste ges utbildning om religion i sin helhet och inte bara i en specifik religion. Utbildning är inte till svaret på alla våra problem men kan vara en dellösning. Vi måste utbilda människor om religion och MR, men också om det ansvar som kommer med MR. Mosleh öppnade också upp för att diskutera tryckfriheten i förhållande till religion och huruvida man ska acceptera kränkningar.
Jonathan Fine, Senior Researcher at the International Institute for Counter Terrorism in Israel, menade att religionen är det största problemet vad gäller extremism. Han tyckte att vi i Väst är väldigt ignoranta mot religionoch nedvärderar dess betydelse jämfört med andra ideologier. 2/3 av alla som bor i världen är religiösa, det måste vi förhålla oss till och ta religion seriöst. Fine ansåg också att vi måste ha lika stor kunskap om religion som extremisterna själva för att kunna prata med dem och för att förstå den ideologiska nivån av religion. Det går att döda extremister men det är väldigt svårt att döda en ideologi. Extremisterna manipulerar texter och idéer och gör dem till sina ledstjärnor. De kan marknadsföra dem väldigt bra och tolkar dem så att de rättfärdigar sin agenda. Här måste vi ha kunskap att bemöta deras tolkningar. Du kan inte döda en ideologi men du kan bemöta den med din egen idé.
Building Coalitions against Hate: The OSCE experience with combating discrimination and promoting tolerance in Bosnia and Herzegovina
Sessionen var ett samtal mellan tre delegater från Bosnien Herzegovina där de redogjorde för sitt arbete med att motverka diskreminering och förhindra konflikter. Alexander Chuplygin, Deputy Head of the OSCE Mission to Bosnia and Herzegovina, Sladjana Milunovic, National Programme Officer, OSCE Mission to Bosnia and Herzegovina och Mirela Geko, Representative for Ignore Differences, Sarajevo deltog I samtalet.
Även de pratade mycket om kommunikation, vänskap och utbildning och att arbeta preventivt med barnen.
Det finns fortfarande rädsla i regionen och det är ett stort problem med hatbrott i Bosnien, mycket mellan olika grupper. Men det en opinion emot som bli alltmer välorganiserade och står upp mot hatbrotten. Media är också ett problem, de jagar publicitet och försäljningssiffror. Det är spänande att skriva om konflikter och inte om fredsprojekt. Hur får man med media i arbetet att motverka konflikter och extremism, snarare än att elda på det? Därför är sociala medier viktigare, de fungearar som en motkraft som är tydlig och skriver om fred och försoning, positiva berättelser och ger utrymme för dialog och agerar för att motarbeta problemen i sina samhällen.
Fattigdomen är också ett problem men alla har råd med sociala medier och att uppfostra sina barn till att inte hata. OSCE arbetar aktivt för detta i regionen genom olika projekt som uppmuntrar till dialog.
Session 3: Fostering inclusive dialogue: The critical role of women, youth and religious leaders
Moderator var Sanam Anderlini, Co-founder, the International Civil Society Action Network (ICAN)
Antti Pentikäinen, Executive Director, Finn Church Aid, Finland menade att vi måste se hela den komplexa bilden och inte fokusera för mycket på religionen. Han framhöll också att verkligheten förändras runt om oss hela tiden och vi måste kunna arbeta snabbt och inte fastna i byråkrati och diskussioner och försöka ta fram modeller, lagar och program. Det handlar om relationer och samtal och förstå människors situation. Pentikäinen hade själv arbetat med utsatta människor, ungdomar som levde på gatan och försörjde sig på att stjäla och att sälja droger och mest ville ha något att göra. De är en attraktiv måltavla för extremistgrupper. Ofta har de bemötts hårt av polisen och har inget förtroende för staten och ordningsmakten heller. Det förtroendet måste återuppbyggas. Känner man sig motarbetad av samhället vill man ha en tydlig fiende att kämpa mot, extremistgrupper kan ge det.
Religiösa ledare har också en viktig roll, särskilt vad gäller interreligiös dialog och samarbete. Likaså mammor, som har ett stort ansvar vid uppfostran att implementera goda värderingar. Stöd dem!
Robert Örell, Head of EXIT Sweden, arbetar inte så mycket med ideologin I sig utan vad som locker människor till extrema ideologier och sammanhang. Örell betonade att varje situation kräver sin specifika lösning. Det behövs en bra verktygslåda men den måste anpassas efter situation och sammanhang.
Både Antti Pentikäinen och Robert Örell menade att det behövs ekonomiska resurser och satsningar för att kunna arbeta med de här frågorna. Att i Örells fall hjälpa en person från extremism i Sverige kostar uppåt en miljon. De pengarna måste komma någonstans ifrån så att inte bristande ekonomi sätter käppar i hjulet för arbetet.
Örell lyfte precis som Pentikäinen fram det bristande förtroende som många känner för polis och stat och menade att där har NGO:s en mycket viktig roll att spela, att bygga broar dem emellan.
Hasina Safi, Executive Director, Afghan Women’s Network (AWN), Afghanistan, delade sin historia om situationen för kvinnor I Afghanistan och hur den har förändrats. Hon framhöll vikten av att kvinnor står upp för sina rättigheter, överallt i världen, men att de får hjälp och stöttning i sin kamp, från FN, EU och andra viktiga institutioner. Jämställdhet kan vara ett sätt att motverka religiös extremism, har kvinnan mer möjligheter till t.ex. arbete, utbildning och hälsovård får hon också mer makt i familjen och hemmet och blir en tyngre röst att lyssna på. Att också ha kvinnor i högre positioner, kvinnlig polis och bra lagar för kvinnor bidrar till att stärka kvinnors roll.
Safi ville gärna se privata sektorn mer involverad, att företag ställer krav, tar ansvar och bidrar ekonomiskt. Men det är viktigt att förstå den kontext man verkar i. Det som funkar I Sverige funkar inte på samma sätt I Afghanistan.
Nermin ef.Botonjić, Chief of Cabinet, Mesihat of Islamic Community in Croatia, menade att två saker behövs. Samhället måste acceptera islam som en del av samhället och muslimer måste vilja integreras I samhället. Det är viktigt med tydliga lagar och regler, rättigheter och skyldigheter i samhället och att ställa krav på ”the Muslim Community” särskilt officiella ledare. Att inkludera dem på en hög nivå i samhället är viktigt, ge dem en position från vilken de har mandat att tala till sin grupp., kanske en särskilt ansvarig ledare för muslimerna i Sverige som också är deras yttersta andliga ledare. Också viktigt med nationaliteten, att känna sig inkluderad i samhället som ”svenskmuslim” och inte se Sverige som en fiende, utan som sitt land och sin identitet. Nationalism i lagom dos är något positivt! Det är också viktigt att samhället förstår muslimernas traditioner och tro, såsom Sharia lagarna men att de måste tolkas utifrån nationens lag och inte stå över den.
Roman Bogdasarov, Deputy Head of unit on cooperation between church and society, Moscow Patriarchy, and Head of the Secretariat of the Inter-religious Council of Russia berättade att de jobbar ihop med judar och muslimer på många plan I samhället, ett arbete som varit väldigt fruktbart. Bogdasarov menade att de alla eftersträvar en religiös stat då sekularisering förstör familjer och gör landet instabilt.
MALIN EMMOTH, Equmeniakyrkan – OSSE-nätverkets stipendiat vid konferensen
Security Days 22-22 maj 2015: Dialog för att förhindra våldsam extremism
Rapport från OSCE Security days, 21-22 maj 2015.
Mer information, videoinspelningar och länkar hittar ni här: http://www.osce.org/event/securitydays2015
Building Bridges: Promoting Dialogue to Prevent Radicalization and Violent Extremism
På grund av SAS strejk hade jag inte möjlighet att närvara på kvällssejouren den 21 maj och rapporten täcker således endast panelsamtal och föreläsningar den 22 maj.
Dagen inleddes med att Lamberto Zannier, OSCE:s generalsekreterare, och Vuk Zugic, styrelseledamot i OSCE:s permanenta råd hälsade oss alla välkomna. De diskuterade skämtsamt likheterna mellan Security Days och Eurovision Song Contest, som gick av stapeln i Wien samtidigt och föreslog att de skulle anamma vårt tema.
Därefter höll Wolfgang Schüssel, Österrikes tidigare förbundskansler, en introduktionsföreläsning: “Building Bridges within Our Societies”. Han utgick från den dramatiska ökning han menade har skett vad gäller radikalisering, en radikalisering ofta med starka band till religiös övertygelse och Schüssel pekade ut det som vår tids nya svåra säkerhetshot, särskilt hemvändande islamister som stridit i Syrien, Nordafrika och för IS. För att motverka det här hotet måste vi enligt Schüssel ha starka preventiva åtgärder och arbeta mot marginalisering.
Schüssel knöt an till diskussionerna i EU om flyktingkatastrofen på Medelhavet och fördelningen av flyktingar medlemsländerna emellan. Då flyktingströmmarna i Europa är i nivå med andra världskriget och det finns 50 miljoner flyktingar i världen måste vi dels ha ett bättre fördelningssystem, dels en bättre integrationspolitik för att kunna motverka utanförskap och marginalisering som är den vanligast bakomliggande orsaken till att folk söker sig till extremistiska organisationer.
Hälften av alla flyktingar är barn och Wolfgang Schüssel menade att det är en förlorad, otrygg generation, då få har möjlighet att gå i skolan och få utbildning och därför blir ett enkelt mål för terroristgrupper och andra extremistorganisationer. I stora delar av världen sker också en enorm braindrain, när de intellektuella och utbildade flyr till väst. Här har vi också en viktig uppgift, att ta vara på flyktingars kompetens och således se dem som tillgångar in i våra samhällen.
Just utbildning var enligt Schüssel en av de viktigaste nycklarna för att bygga broar och motverka radikalisering, att få lära sig viktiga ämnen men också att samarbeta, acceptera varandras olikheter och de grundläggande värderingar som är så viktiga för ett fungerande samhälle. En annan viktig nyckel är den välkomstkultur som finns i de mottagande länderna, såsom att se människor som tillgångar och inte problem och förstå vilka fasor de kommer ifrån. Ingen flyr utan anledning!
Den tredje och sista nyckeln ansåg Schüssel var religionen och han anknöt till Muhammed-karikatyrerna och de konflikter de orsakade. Många av de upprörda muslimerna upplevde att de möttes av oförståelse när de kände sig kränkta och deras försök till samtal och dialog bemöttes med argument om yttrande- och tryckfrihet.
Om vi vill motverka extremism, måste vi här i det sekulariserade Väst förstå vikten av religion för de här människorna och bemöta den med respekt. Grundbudskapet i de flest religioner är fred och ett en del tolkar det annorlunda handlar om person och personlighetsdrag, inte om religiös övertygelse. Den religiösa tolkningen blir uttryck för andra känslor, att man känner sig hotad, maktlös, orolig.
In Schüssel berättade hur man i Österrike har gett möjligheter för muslimer att utbilda sig inom sin religion. De har rätt till ledighet under sina högtider etc. Man försöker helt enkelt hjälpa de europeiska muslimerna att bygga en Europeisk islam, anpassade både till islam och till vår europeiska kultur.
Wolfgang Schüssel avslutade med att betona vikten av tillit och förtroende i det här arbetet och därefter öppnades det upp för ett panelsamtal.
Session 1: Setting the scene: What are the root causes of radicalization and violent extremism that lead to terrorism?
Keneshbek Sainazarov, landschef för ”Search for Common Ground” i Kirgizistan menade att I hans del av världen finns det främst fyra grupper som blir extremister: religiöst övertygade, de som gör det för pengarna, de äventyrliga som letar äventyr och de som är ”Robin Hood-typen” och tror att de strider för de marginaliserade. Han poängterade också statens och föräldrarnas roll. Staten får inte bara fördömma och sätta upp hårda regler utan måste erbjuda andra möjligheter såsom bra integrationsmöjligheter för unga. Integrationen är också viktig för föräldrarna. Som ointegrerade, första generationens invandrare har de svårare att få respekt av sina barn.
Fatma Ceren Yazgan, säkerhetsansvarig, Turkiets utrikesdepartement ville lyfta frågan från att handla om religion och menade att även om både offren och förövarna är muslimer så handlar det om att FN inte har gjort tillräckligt för att motverka konflikterna i Mellanöstern. De har grott länge och väckt mycket känslor, det är fattigdom, olika starka ledare som drar. Sekterismen är inte orsaken till extremismen men används som bränsle och tyvärr funkar det. Radikaliseringen är lokal och vi måste arbeta med den lokala, personliga dynamik. Vi vet grunderna till problemen men responsen har hittills kommit försent.
Hon fick medhåll av Shaarik Zafar, Special Representative to Muslim Communities, U.S. Departement of State, som berättade om de fem kriterier som de arbetar med i USA. Du kan passa in under alla fem och inte bli radikal och du kan passa in under en och om du gör det tillräckligt stark kan du bli radikal. Men som arbetsmetod kan de ge en fingervisning även om det är jättesvårt att i förväg veta vem som kommer bli radikal och begå extremistiska handlingar.
De fem kriterierna:
1) Vad har jag för tankar, yttre och inre press, förväntningar?
2) Vilken grupp finns runt mig, familj, grupptryck?
3) Hur integrerad/alienerad är jag i samhället?
4) Är jag upprörd över något vad gäller utrikespolitik?
5) Är jag starkt engagerad i någon ideologi? Kan vara teologi men behöver inte vara det.
Zafar menade dock att det mest avgörande är de som finns runtomkring, familj, vänner, skola, den lokala communityn är lösningen. De känner sina ungdomar bäst och vet hur de ska hantera dem. Ungdomar letar svar och har de ingen vuxen som kan leda dem, letar de vidare på t.ex. internet och där kan de hitta negativa ledare. Många extremistiska grupper är väldigt aktiva på internet och vi måste bemöta det och föra kampen även på sociala medier! Även Zafar betonade vikten av att människor ska kunna ha multipla identiteter som definieras utan att exkludera någons religion eller etnicitet. Länder behöver nationella identiteter, det stärker landet och gemenskapen, men då måste de vara inkluderande. Att människor känner sig som medborgare och inte flyktingar eller migranter och får en nationell identitet motverkar extremism!
Även Hamid Boukrif, Director General of the Diplomatic and International Institute, Algeria, ville lyfta perspektivet från religionens roll. Han menade att alla religioner har haft våldsamma perioder och att det beror på dålig tolkning av skrifterna. Istället menade han att vi måste se tillbaka i historien, vad som gått fel t.ex. vid avkolonialisering och hur de auktoritära regimerna har verkat. Vi måste arbeta långsiktigt och vi måste se den senaste tidens händelser som en väckarklocka!
Mara Marinaki, Managing Director, Global and Multilateral Issues Department, European External Action Service, lyfte genderperspektivet och betonade kvinnors, fruars, systrars och mödrars roll i arbetet för att motverka extremism. Hon poängterade även internet och sociala mediers roll och vikten av att kampen förs även där så att inte extrema röster få stå oemotsagda. Just dialog såsom interreligiös dialog, förtroendeskapande dialog, dialog om jämställdhet och allas lika värde är också extremt viktigt.
Mohamed Lessir, Secretary General, United Nations Association of Tunisia, knöt an till Wolfgang Schüssels föredrag och ställde sig bakom det teorin om att utbildning och välkomstkultur är två viktiga aspekter för att komma till rätta med att unga människor söker sig till extremistiska organisationer. Så länge de extremistiska organisationerna får de unga att känna sig mer välkomna, uppskattade och betydelsefulla än vad samhället lyckas med kommer problemen att fortsätta. Precis som Mara Marinaki lyfte han fram dialogen och berättade om hur IRA-konflikten till stor del löstes med hjälp av dialog.
Session 2: How can education challenge misperceptions and biases, and counter violent radicalization?
Anna Triandafyillidou, Professor, European University Institute, New Med Network, var moderator för passet som handlade om den roll utbildning spelar.
Elisabeth Guigou, President, Anna Lindh Foundation, menade att utbildning spelar en viktig roll och att det är viktigt att utbildningen förstår sin kontext, så tillvida att vi måste utbilda om de universella värdena och ta avstånd från extremism utifrån en islamsk kontext om vi vill bekämpa islamsk extremism. Hon betonade även utbytet mellan Väst och Mellanöstern, att istället för en krock mellan civilisationerna arbeta för dialog och förståelse. Många av problemen vi möter i vår vardag är desamma oavsett var vi kommer ifrån och vi kan mötas och samtala om dessa, dela erfarenheter och idéer.
Guigou menade också att det är viktigt att lära ut religion på ett sunt sätt och att särskilt i Väst måste vi få ökad förståelse för religion och dess inverkan i människors liv medan det i andra delar av världen är viktigt att lära sig om andra religioner än sin egen. Vi måste också bli bättre på att anamma varandras kultur, lära varandras historia! Översätt arabiska böcker till västerländska språk och vice versa.
Astrid Thors, OSCE High Commissioner on National Minorities, höll med om att utbildning är nyckeln men inte bara utbildning i sig utan värdena som kommer med den. Hon lyfte fram Rinkebyskolan som ett exempel på hur utbildning bidragit till integration.
Thors betonade också att vi måste satsa på alla de barn som är på flykt, ge dem möjlighet till utbildning i flyktingläger etc, så inte extremistgrupperna hinner före. Att växa upp i ett flyktingläger utan några möjligheter kan föda en ilska och i kombination med okunskap blir det farligt.
Anders Levinsen, Executive Director, Cross Cultures, Denmark, menade att utbilning är en viktig del men att skolans roll som mötesplats är det allra viktigaste. Vi måste aktivera känslorna, föra människor tillsammans, skapa rum för dialog. Är man kompisar är det mindre risk att man börjar kriga mot varandra, trots olika religiös eller etnisk bakgrund.
Levinsen hade tidigare arbetat i forna Jugoslavien och att skapa mötesplatser för kommunikation, för att mötas och förstå varandra menade han hade varit det allra viktigaste där. Han startade därför fotbollsskolor som idag haft över 1 miljon barn i sin verksamhet och menade att idrotten md de värderingar och den kamratanda den ger också är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter.
Ingen är född extremist! Ofta handlar det om isolering/marginalisering. Därför är det viktigt att engagera hela samhället i brottsförebyggande åtgärder, skolan, fotbollsskolan, socialen, familjen. Det är nätverket som fångar upp när något går snett.
Maged Mosleh, Director of the Security and Strategic Organizations Department, Egyptian Ministry of Foreign Affairs, höll med de andra om utbildningens vikt och poängterade att det särskilt i Mellanöstern måste ges utbildning om religion i sin helhet och inte bara i en specifik religion. Utbildning är inte till svaret på alla våra problem men kan vara en dellösning. Vi måste utbilda människor om religion och MR, men också om det ansvar som kommer med MR. Mosleh öppnade också upp för att diskutera tryckfriheten i förhållande till religion och huruvida man ska acceptera kränkningar.
Jonathan Fine, Senior Researcher at the International Institute for Counter Terrorism in Israel, menade att religionen är det största problemet vad gäller extremism. Han tyckte att vi i Väst är väldigt ignoranta mot religionoch nedvärderar dess betydelse jämfört med andra ideologier. 2/3 av alla som bor i världen är religiösa, det måste vi förhålla oss till och ta religion seriöst. Fine ansåg också att vi måste ha lika stor kunskap om religion som extremisterna själva för att kunna prata med dem och för att förstå den ideologiska nivån av religion. Det går att döda extremister men det är väldigt svårt att döda en ideologi. Extremisterna manipulerar texter och idéer och gör dem till sina ledstjärnor. De kan marknadsföra dem väldigt bra och tolkar dem så att de rättfärdigar sin agenda. Här måste vi ha kunskap att bemöta deras tolkningar. Du kan inte döda en ideologi men du kan bemöta den med din egen idé.
Building Coalitions against Hate: The OSCE experience with combating discrimination and promoting tolerance in Bosnia and Herzegovina
Sessionen var ett samtal mellan tre delegater från Bosnien Herzegovina där de redogjorde för sitt arbete med att motverka diskreminering och förhindra konflikter. Alexander Chuplygin, Deputy Head of the OSCE Mission to Bosnia and Herzegovina, Sladjana Milunovic, National Programme Officer, OSCE Mission to Bosnia and Herzegovina och Mirela Geko, Representative for Ignore Differences, Sarajevo deltog I samtalet.
Även de pratade mycket om kommunikation, vänskap och utbildning och att arbeta preventivt med barnen.
Det finns fortfarande rädsla i regionen och det är ett stort problem med hatbrott i Bosnien, mycket mellan olika grupper. Men det en opinion emot som bli alltmer välorganiserade och står upp mot hatbrotten. Media är också ett problem, de jagar publicitet och försäljningssiffror. Det är spänande att skriva om konflikter och inte om fredsprojekt. Hur får man med media i arbetet att motverka konflikter och extremism, snarare än att elda på det? Därför är sociala medier viktigare, de fungearar som en motkraft som är tydlig och skriver om fred och försoning, positiva berättelser och ger utrymme för dialog och agerar för att motarbeta problemen i sina samhällen.
Fattigdomen är också ett problem men alla har råd med sociala medier och att uppfostra sina barn till att inte hata. OSCE arbetar aktivt för detta i regionen genom olika projekt som uppmuntrar till dialog.
Session 3: Fostering inclusive dialogue: The critical role of women, youth and religious leaders
Moderator var Sanam Anderlini, Co-founder, the International Civil Society Action Network (ICAN)
Antti Pentikäinen, Executive Director, Finn Church Aid, Finland menade att vi måste se hela den komplexa bilden och inte fokusera för mycket på religionen. Han framhöll också att verkligheten förändras runt om oss hela tiden och vi måste kunna arbeta snabbt och inte fastna i byråkrati och diskussioner och försöka ta fram modeller, lagar och program. Det handlar om relationer och samtal och förstå människors situation. Pentikäinen hade själv arbetat med utsatta människor, ungdomar som levde på gatan och försörjde sig på att stjäla och att sälja droger och mest ville ha något att göra. De är en attraktiv måltavla för extremistgrupper. Ofta har de bemötts hårt av polisen och har inget förtroende för staten och ordningsmakten heller. Det förtroendet måste återuppbyggas. Känner man sig motarbetad av samhället vill man ha en tydlig fiende att kämpa mot, extremistgrupper kan ge det.
Religiösa ledare har också en viktig roll, särskilt vad gäller interreligiös dialog och samarbete. Likaså mammor, som har ett stort ansvar vid uppfostran att implementera goda värderingar. Stöd dem!
Robert Örell, Head of EXIT Sweden, arbetar inte så mycket med ideologin I sig utan vad som locker människor till extrema ideologier och sammanhang. Örell betonade att varje situation kräver sin specifika lösning. Det behövs en bra verktygslåda men den måste anpassas efter situation och sammanhang.
Både Antti Pentikäinen och Robert Örell menade att det behövs ekonomiska resurser och satsningar för att kunna arbeta med de här frågorna. Att i Örells fall hjälpa en person från extremism i Sverige kostar uppåt en miljon. De pengarna måste komma någonstans ifrån så att inte bristande ekonomi sätter käppar i hjulet för arbetet.
Örell lyfte precis som Pentikäinen fram det bristande förtroende som många känner för polis och stat och menade att där har NGO:s en mycket viktig roll att spela, att bygga broar dem emellan.
Hasina Safi, Executive Director, Afghan Women’s Network (AWN), Afghanistan, delade sin historia om situationen för kvinnor I Afghanistan och hur den har förändrats. Hon framhöll vikten av att kvinnor står upp för sina rättigheter, överallt i världen, men att de får hjälp och stöttning i sin kamp, från FN, EU och andra viktiga institutioner. Jämställdhet kan vara ett sätt att motverka religiös extremism, har kvinnan mer möjligheter till t.ex. arbete, utbildning och hälsovård får hon också mer makt i familjen och hemmet och blir en tyngre röst att lyssna på. Att också ha kvinnor i högre positioner, kvinnlig polis och bra lagar för kvinnor bidrar till att stärka kvinnors roll.
Safi ville gärna se privata sektorn mer involverad, att företag ställer krav, tar ansvar och bidrar ekonomiskt. Men det är viktigt att förstå den kontext man verkar i. Det som funkar I Sverige funkar inte på samma sätt I Afghanistan.
Nermin ef.Botonjić, Chief of Cabinet, Mesihat of Islamic Community in Croatia, menade att två saker behövs. Samhället måste acceptera islam som en del av samhället och muslimer måste vilja integreras I samhället. Det är viktigt med tydliga lagar och regler, rättigheter och skyldigheter i samhället och att ställa krav på ”the Muslim Community” särskilt officiella ledare. Att inkludera dem på en hög nivå i samhället är viktigt, ge dem en position från vilken de har mandat att tala till sin grupp., kanske en särskilt ansvarig ledare för muslimerna i Sverige som också är deras yttersta andliga ledare. Också viktigt med nationaliteten, att känna sig inkluderad i samhället som ”svenskmuslim” och inte se Sverige som en fiende, utan som sitt land och sin identitet. Nationalism i lagom dos är något positivt! Det är också viktigt att samhället förstår muslimernas traditioner och tro, såsom Sharia lagarna men att de måste tolkas utifrån nationens lag och inte stå över den.
Roman Bogdasarov, Deputy Head of unit on cooperation between church and society, Moscow Patriarchy, and Head of the Secretariat of the Inter-religious Council of Russia berättade att de jobbar ihop med judar och muslimer på många plan I samhället, ett arbete som varit väldigt fruktbart. Bogdasarov menade att de alla eftersträvar en religiös stat då sekularisering förstör familjer och gör landet instabilt.
MALIN EMMOTH, Equmeniakyrkan – OSSE-nätverkets stipendiat vid konferensen