Rapport från deltagande i OSSE:s
 ”Supplementary Human Dimension Meeting on the Functioning of Democratic Institutions in Times of Crisis”   16 – 17 maj 2022 i Wien
 
OSSE arbetar för säkerhet och samarbete i Europa. Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är en av de mest allvarliga kriser i Europa sedan OSSE bildades. Förutom allt mänskligt lidande, förstörelse av hem, skolor och sjukhus, kulturskatter och livsnödvändig infrastruktur i Ukraina, utmanar detta krig OSSE:s grundläggande principer och åtaganden. OSSE måste anta denna utmaning och slå vakt om sina grundläggande principer. Rättssystemen, media- och mötesfrihet får inte ifrågasättas. OSSE:s medlemsländer måste leva upp till sina åtaganden och respektera andra länders självständighet, frihet och politiska oberoende
Polen, som nu är OSSE:s ordförande, inbjöd, tillsammans med Odihr, till denna konferens i Wien där OSSE:s huvudkontor ligger.
Konferensen var indelad i tre teman förutom inledningstalen:

1. Nationella och lokala institutioners roll som väktare av demokratin i kristider
2. Vikten av mötesfrihet i OSSE-regionen
3. I kristider: varför vi behöver mer mediefrihet, inte mindre

 

I inledningstalen fördömdes Rysslands agerande hårt. Polens särskilde sändebud för OSSE:s ordförandeskap nämnde särskilt att Rysslands brott kan anses som krigsbrott och hänvisade till Moskva-mekanismen från 1991 som innebär att OSSE kan sända en mission till ett land för att utreda brott. Han krävde också att de ansvariga ställs inför rätta.
Teresia Riberio, OSSE:s representant för mediefrihet, såg kriget framför allt som en säkerhetskris. Ryssland går emot allt vad OSSE står för d v s själva grunden i OSSE:s arbete, ignorerar demokratiska regler som till exempel fria media. Hon menade att yttrandefrihet är en grundläggande princip och att det inte går att bygga säkerhet utan fria media. Risken med desinformation som nu pågår i Ryssland nämndes. Teresia Riberio tog också upp Covid 19 och hur viktigt det är med fria och oberoende media. Hon avslutade med att skicka en tanke till alla journalister i Ukraina, till de som dött, de som riskerar sina liv och tackar för deras mod. Särskilt kvinnliga journalisters speciella utsatthet nämndes. OSSE måste hitta lösningar på alla dessa utmaningar som media-och yttrandefrihet, hatbrott och desinformation. En lösning är att satsa mycket på medieutbildning vilket hon anser är det mest effektiva medlet att bygga säkerhet och demokrati.
Veronika Bilkova, medlem av Europakommissionen för demokrati och rättssamhälle samt Venedigkommissionen vid Europarådet, nämnde flera kriser under senare tid.  2001, terrorattacken i USA, 2008, kriget i Georgien, 2014, Rysslands invasion av Krim och östra Ukraina, 2020, Covid 19 och nu, 2022, Rysslands militära attack mot Ukraina. Hon menade att kriser utmanar OSSE: s principer men att OSSE:s värdesystem är stabilt.  Det är normalt med kriser då och då, de måste bara stoppas i tid. Avsteg från principerna måste noga kontrolleras och nationella parlament får aldrig göra avsteg från principerna för en rättsstat enligt Venedigprinciperna (om vikten av ett rättssystem). Veronika B nämnde också vikten av fria media och yttrandefrihet.
 

1. Nationella och lokala institutioners roll som väktare av demokratin i kristider.

Margareta Cederfelt, ordförande i OSSE:s parlamentariska församling, nämnde de två stora utmaningarna för OSSE under senare tid, Covid 19 och Rysslands invasion av Ukraina. Hon var glad över att rättsprinciperna, i stor sett, fungerat väl under pandemin men att demokratin ändå fått sina törnar under denna tid vilka måste återupprättas.
Efter Rysslands invasion av Ukraina anser nu en del att Helsingforsavtalet inte längre fungerar men detta bestred hon starkt. Visserligen har landskapet förändrats men principerna i Helsingforsavtalet fungerar fortfarande trots Rysslands totala brist på respekt för detta. Viktigt att länderna inom EU håller ihop och att allmänheten engagerar sig. Margareta Cederfelt avslutade sin inledning med att nämna journalisten och oppositionspolitikern Kara-Murza som greps i april i Moskva och nu riskerar 15 år fängelse. Hon uppmanade alla att ge honom sitt stöd.
Under denna session diskuterades också vikten av att parlament, under en kris, kan agera mer flexibelt för att kunna fungera på ett rättssäkert och demokratiskt sätt. Covid 19 var en utmaning och nu Ukraina.
Rysslands invasion av Ukraina är inte bara ett krig mot demokratiska värden i Ukraina utan även för resten av världen enligt en borgmästare från Ukraina. Hur ska lokala förvaltningar kunna arbeta då inte internet längre fungerar, då mat inte kan distribueras till invånarna o s v.
Flera vittnade om de ohyggliga brott som begåtts till exempel i Butja där 90 % uppgavs ha skjutits på nära håll. Många har anmält våldtäkter, tortyr mm. Ett stort antal människor har också deporterats till Ryssland vilket är i strid med Genevekonventionen.
Konflikten är verkligen en kris mellan två system, å ena sidan rättssamhället där demokratin ses som en självklarhet, å andra sidan ett system som ignorerar alla slags regler och överenskommelser.
 

1. Vikten av mötesfrihet i OSSE-regionen

Peter Pomerantsev, på länk, nämnde Andrej Sacharov som en mycket betydelsefull människorättsföreträdare under 1970-talet. Den öppenhet i Ryssland som kunde anas under en period är förbi. Nu har t o m Memorial fått stänga ned. OSSE måste agera
Många exempel på brist på mötesfrihet och annat förtryck i Ryssland och i andra länder togs upp såsom i Turkmenistan, Belarus, Uzbekistan, Kazakstan. Rysslands ockupation av Sydossetien och Abchazien nämndes liksom Nagorno-Karabach. En armenisk NGO höjde rösten och fick kraftigt motstånd från Azerbajdzjans regeringsföreträdare.
 

1. I kristider: varför vi behöver mer mediefrihet, inte mindre

Journalister i Ukraina har det mycket svårt nu, många har dödats, förlorat sina anhöriga och fått sina hem sönderbombade. De som ännu kan arbeta har svårt att få tillträde till de ockuperade områdena, de har förlorat sina kontor och den tekniska utrustning de behöver för sitt arbete.
En representant från Novaja Gazeta i Ryssland framhöll att denna invasion planerats redan 2014.  Möjligheten för oberoende media minskade drastiskt. Den 14 mars infördes en ny lag mot ”fake news” som innebär att endast statliga officiella media får förekomma.
Novaja Gazeta var den sista oberoende tidningen som fick stänga ned. Många i Ryssland har inte tillgång till internet så de enda nyheter de kan ta del av kommer från de statligtde kontrollerade kanalerna.
Enligt en av talarna, Stephen Ward, Media Ethic Expert, är en journalist som arbetar för demokrati inte neutral.
Fria media kan ses som demokratins hjärta. Om detta saknas kan det leda till konflikter, terrorism o s v.
Konstitutionen i ett land är mycket viktig. Journalister måste på olika sätt skyddas, fake news förhindras genom utbildning av barn och ungdomar.
Vi kan alla ge vårt stöd till journalister genom att stödja ekonomiskt eller på annat sätt.
Till själva konferensen anordnades även några side events.
Ett av dem handlade om att bevaka krig under hot - rapportering om Ukraina. Där nämndes alla de svårigheter som nämnts ovan med dödade journalister, brist på teknik, frånvaron av information o s v. Journalister behöver stöd på olika sätt såsom ekonomiskt men också psykiskt. Radio, TV och internet behöver komma i gång. Det är viktigt att alla brott i detta krig dokumenteras men det är farligt för journalister. Av ryssar betraktas de som nazister. Viktigt att alla fall där journalister dödats eller skadats dokumenteras, risken är annars att de glöms bort.
Ett annat side events tog upp hur domstolar kan arbeta under perioder av kris.
Rättsstatens principer måste fungera även i kris. Tillgång till fysiska domstolar och vittnesmål är begränsat eller obefintligt. Det gäller då att domstolar kan arbeta mer flexibelt som till exempel att höra vittnen via internet, om möjligt med mera.
Rysslands olika brott togs upp såsom fängslandet av människor bl. a en 16 årig pojke vars pappa var med under seminariet, miljöbrott i samband med bombningen i Tjernobyl, påtvingade förflyttningar, användning av civila som mänskliga sköldar, kidnappningar, ”försvinnanden”. Som exempel nämndes att 360 människor hölls i 25 dygn instängda i en källare utan möjlighet att gå ut för att gå på toaletten. Barnen svalt och 13 äldre dog. Ett annat exempel från Chernikov där 22 män hölls fängslade och misshandlades, bl. a skars deras öron av. 4 dog. Många fler exempel nämndes som attacker på humanitära konvojer och filtreringsläger. Även om offren redan är döda behöver de få rättvisa. Putin måste ställas inför rätta.
En annan aspekt som togs upp är den klimatpåverkan kriget har som olja som läcker ut från bombade oljeraffinaderier, gas som läcker ut från ledningar och som fattar eld, olika kemikalier som sprids, alla bombade hus o s v. Allt detta får enorm effekt på människors hälsa och på naturen genom bl. a förgiftade vattendrag.
Denna konferens koncentrerades förstås på Rysslands militära attack mot Ukraina med många intressanta talare. En del av konferensen ska vara till för deltagarna att diskutera frågorna som står på agendan. Många NGOs är dock mer koncentrerade på sina egna problem. De får här en möjlighet att få kritisera situationen i det egna landet och det är förstås viktigt för dem att få göra detta i ett internationellt forum som OSSE.
 
Stockholm den 25 maj 2022
Anki Wetterhall
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ämne:
Centraleuropa i skuggan av kriget i Ukraina

Datum:
2022-05-09

Plats:
ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Publikantal:
60-tal

Medverkande:
Richard Swartz, mångårig skribent om Centraleuropa
Anders Blomqvist, forskare om Ungern
Katarzyna Tubylewicz, författare om Polen

Samtalsledare:
Olof Kleberg, journalist, OSSE-nätverket, kännare av regionen, i synnerhet Tjeckien och Slovakien.
 

Arrangörer:
ABF Stockholm; OSSE-nätverket; Sällskapet för Studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien.

Sammanfattning:
Det omfattande välkomnandet i Ungern och Polen av miljontals flyktingar från krigets Ukraina har till absolut största delen kunnat genomföras med stöd av volontärer och civilsamhället. Även om regeringarna inte har direkt motarbetat insatserna eller försökt stoppa flyktingvågen, har man heller inte understött arbetet.  
    I Polen finns trots allt vissa kommuner som aktivt organiserar arbetet, bland annat genom att administrera flyktingmottagningar.
    Samtidigt är det ungerska civilsamhället svagare an det polska. Men det som förenar länderna är att flyktingar från Ukraina uppfattas som ett mindre problem än utomeuropeiska flyktingar.

Richard Swartz gav en historisk exposé över det han kallade ”mardrömmen att tvingas leva mellan tyskar och ryssar. Efter första världskrigets slut reorganiserade segrarna Mellaneuropa, bland annat med nya nationalstater som Tjeckoslovakien och Jugoslavien (som egentligen saknade demokratiska traditioner) och återupprättade det tidigare delade Polen.
    Genom Molotov–Ribbentrop-pakten (1939) skulle Adolf Hitler och Josef Stalin dela upp Östeuropa mellan sig. Pakten tillät Tyskland och Sovjetunionen att anfalla länder mellan dem utan att den andra parten i pakten blandade sig i det, så länge man höll sig innanför de uppgjorda gränserna för intressesfärer. Denna överenskommelse låtsas nu Putin om att den aldrig funnits.
Efter 1945 delade segrarmakterna upp Tyskland mellan sig. Landet tvingades att möta sitt förflutna och verka för en utvecklad demokrati.
    Enligt Schwartz är Tyskland idag den mest demokratiska staten i Europa och tillägger att
ett alltmer desperat Ryssland ser hur Ukraina växer fram som ett demokratiskt alternativ till det system som Putin skapat. Det skulle kunna innebära att den ryska befolkningen kan börja fundera på om det finns andra system än det folket nu lever under.
   Såväl tjecker och slovaker delar oron över vad Putin ska företa sig, precis som vi gör. De nationalpopulistiska ledarna är delvis borta. Men det finns också en kluvenhet mellan å ena sidan en traditionell nationalism och å andra sidan demokratiska idéer med accept av ett fungerande civilsamhälle.    
    Han nämnde också att alla de stora städerna i Mellaneuropa regeras av liberaldemokratiska partier. Och en intressant uppgift: Österrike, är en neutral stat vilket är inskrivet i landets författning. Och ett fördrag förbjuder Österrike att bli medlem av NATO. Detta fördrag förvaras i Moskva, inte i Wien, enligt Rickard Schwartz.
 
Katarzyna Tubylewicz konstaterade att kriget vänt upp och ner på vår bild av världen.
    Kriget visar hur djup sprickan är mellan Mellaneuropa och väst. Hon kritiserade väst för att ha varit alltför naivt gentemot Putin och inte i tid studerat och läst författare och journalister från Mellaneuropa som i åratal beskrivit vad som håller på att växa fram i allt fler länder med nationalistiska regeringar.
   Vi läser gärna om oppositionen gentemot Trump, men i östra Europa drar ni alla över en kam och lär er inte genom dialog och intellektuellt utbyte, förklarade Katarzyna. Nu är katastrofen här.
   Polen har en förfärlig regim som minskar kvinnors rättigheter, och använder kyrkan och religionen som verktyg. Även om det finns fristående tidningar, är de statliga medierna, inte minst radio och TV, dominerande.
    Och det är inte den polska staten som tar emot flyktingar, det är volontärer och civilsamhället.  Polen är ökänt för att vägra ta emot flyktingar. Men när ni i Sverige under ett år tog emot 163 000 flyktingar under ett år, har vi nu i Polen två miljoner flyktingar som kommit hit på tre månader. Många stannar kvar, många tar lätta arbeten, många gör sitt yttersta för att acklimatisera sig.
    Ni i Sverige är väldigt duktiga på planering och realistiska lösningar. Polackerna är duktiga på att improvisera, att kämpa i kriser. Och kanske är det som sker i Polen nu. Trots regimen, kan en hemsk situation ta fram det bästa hos människan. Vi är slaviska länder, det finns band mellan oss, även om det funnits historiskt blodiga uppgörelser. Det är ingen dans på rosor, men det fungerar så här långt.
 
Anders Blomqvist frågade retoriskt varför Orban kunde vinna för fjärde gången. Han utnyttjar väljarbasen för sina egna syften. De allra fattigaste är rädda för kriget, mellanklassen ges lån och de rikaste oligarkerna tjänar på att Orban sitter kvar. Man vet vad man har, men inte vad man får. Han har också på olika sätt lyckats förhandla sig ur alla krav från EU.
    Dessutom är oppositionen splittrad. Och likt Putin målas väst upp som något konstigt, EU är kolonisatörer och flyktingarna är egentligen terrorister.
    Det finns allvarliga brister i det konstitutionella systemet med en omfattande korruption, minskande yttrandefrihet och frånvaro av minoritetsskydd.
    Som i Polen är det vanligt folk som hjälper flyktingarna, även om det kanske inte är med samma värme som i Polen. Och det ungerska civilsamhället är svagt
    Dessutom finns stora klyftor mellan stad och land, vilket har förstärkts.
 
I plenardebatten framställdes frågan om hur Polen och Ungern ser på att Tyskland nu dragit på sig ett slags ledartröja. Skrämmer det stater som Ungern och Polen med tanken på historien?
Sammantaget fanns kritik mot Merkel som varit alltför undfallande mot Putin. Men Katarzyna Tubylewicz uppfattar det som att i Polen har man ändå en positiv bild av Tyskland och att det är fint att kämpa tillsammans.
 
Pär Trehörning, ledamot OSSE-Nätverkets styrelse